Opinionsblogg

Jag är så förbannat trött på alla småbarnsmorsor som ursäktar sin frånvaro från ungarna.

Vem försöker ni övertyga? Er själva, era vänner eller ovänner att ni har dåligt samvete över några dagars barnledigt? 

 

Främst är jag ledsen över att ni ens har dåligt samvete, eller är ni på riktigt bara oroliga? Era barn tar inte psykisk skada utav att vara ifrån sin ena eller ens båda föräldrar ett par dagar eller någon vecka. Kanske inte ens på flera veckor? 

 

Överallt florerar det uppdateringar på sociala medier från mammor som ursäktar sin egentid: ”Har det fantastisk på mini-weekend, men lilla Elsa har det sååååå bra hos mormor & morfar och jag längtar sååååååååååååååååå mycket efter henne”  Eller så är ungen hemma hos sin egen pappa, och det verkar oftast vara lika jobbigt både för mamman och barnet..?

 

För det är nästan alltid bara kvinnor som ursäktar sig. Jag är helt övertygad om att mammor och pappor längtar lika mycket efter sina barn - sen ligger det nog i naturen att vi kvinnor har svårare att koppla bort föräldrarollen. Fan ungen har ju bott i mammans mage. 

 

Enligt mina fördomar handlar detta om att vi kvinnor - i detta fall ni mammor som har dåligt samvete gentemot andra kvinnor och mammor. För att bli dömda och kritiserade av andra kvinnor/mammor för sin frånvaro. Jag har ju sett hur många mammor blir kritiserade för att jobba mycket under små- och spädbarnstiden. Att ha lite ledigt måste göra en till ännu sämre föräldrer då? 

 

Ärligt talat, ni är fantastiska föräldrar - unna er att vara lediga själva eller tillsammans utan att ha dåligt samvete. 

 

Skryt hellre med att du och din man fortfarande tänder på varandra, har tid, lust och möjlighet att åka iväg tillsammans och bara vara ett kärlekspar. Börja skryta på sociala medier med att ni dejtar och ligger med varandra som förr i tiden - trots småbarn hemma. 

 

Unna era barn att visa vad kärlek är - vårda er egen relation. Lär dem att älska och känna trygghet i andra vuxna som kan ta hand om dem. DET om någonting är din skyldighet som förälder.  

 

Unna dig själv som kvinna att bara vara med dig själv - utan man och barn. Du har vart dig själv längst i livet - glöm aldrig bort henne. 

 

Sluta be om ursäkt - be hellre folk att dra åt helvete med sina åsikter om dig som mamma. 

 

Kommentarer

#1 - Cecilia

Haha, jisses är du på riktigt eller? Du har ju verkligen noll koll på föräldraskap.
Nu är mina stora men jag kan säga att när dom var små mådde dom INTE bra av att bli bortlämnade och definitivt VILLE jag inte lämna dom heller. Jag hade absolut inget behov av att ha barnfria dagar. Skrämmande att man ens vill ha det som förälder.

#2 - Anonym

Källa på det? Att barnen inte tar skada alltså.

Svar: Jag passar väldigt många barn, hämtar på dagis och sover över när deras föräldrar är borta. Det är LIVET för barnen när jag hämtar dem, eller när de ska sova hos mig. Åldrar från 1-8 år, alla mår jävligt bra och är trygga med andra vuxna som älskar dom
nicoleryden.blogg.se

#3 - Lovisa

Eller så saknar vi mammor våra barn på riktigt. Skaffa egna barn så kommer du märka själv hur mycket du saknar dem även om ni bara är i olika rum hemma i huset..

Den mamman som vill lämna bort sina små barn hela tiden borde nog inte ha skaffat några.

Du borde inte uttala dig om saker du inte vet något om! Tror att det kommer ge mer skada än nytta i längden. Tycker fan synd om dig.

#4 - Jj

Ja det var ju ta mig f"""n det sjukaste 😂😂😂 eller det kanske inte är seriöst?

#5 - Emelie

Som tvåbarnsmorsa så är det inte lika lätt att ha "egentid" men när man väl har den, guuud så skönt! En timme på Ica själv är underbart, sitta hos frisören är toppen, och en liten spadag/utgång med mannen är ju underbart. Det är ju inte så ofta så kanske därför man uppskattar det så mycket. Men guuud vad man saknar barnen och när man väl ska köra och hämta dem så vill man bara att det ska gå fort! Och i denna familjen är det mannen som vill ha hem dem fortast ;) Jag skulle dock aldrig ursäkta mig för att jag har barnvakt ibland men det känns ändå i hjärtat, det bara är så!

Svar: Låter härligt! Jag är glad att jag får hämta mina vänners barn på dagis och att de även kan sova över hos mig ibland, eller jag hos dem - man måste vara bjussig med sina barn till oss som inte har egna :)
nicoleryden.blogg.se

#6 - Eva

Har precis haft mina barnbarn först dottern 3 år 5 dagar sedan killen 5 år 4 dagar.skiftat med farmor.Föräldrarna har haft en veckas bröllops resa efter 4 år som gifta i Kroatien. Unnade dem verkligen att få njuta av varann.Det var en fin semester för dem.Mormor o morfar njöt av att ha barnbarnen här.

Svar: Låter ljuvligt för ALLA inblandade!! <3
nicoleryden.blogg.se

#7 - Denise

Så trött på er mammor som snackar om egentid.. Men för i helvete skaffa inte barn då..
Om du inte är redo att egna din tiden åt att göra dom små till trygga små liv för allt du gör följer med dom hela livet ut.. Undermedvetet så finns det där känslan av att bli bortlämnad att inte känna sig säker! Säkert på att mamma/pappa inte tycker jag är i vägen eller är ett måste..
Jag har gjort allt för min 2 töser var hemma med dom i 5 år aldrig krogen eller fester sov alltid jämte mig.. Å jag kan säga att så mycket beröm jag får för min töser att dom är så trygga och goa tjejer som många önskade sina barn va..
Så trygghet och närhet men med fostran framförallt konsekventa.. då är ni där
Och ni det finns inte att att det går inte jag orkar inte.
Jag har varit själv med mina utan pappa så sluta snacka allt går om hjärtat är på rätt ställe kan jag kan ni..

Kommentera